Månadens berättelse februari 2016DR Kongo

Två systrar, två livsöden

Mputo och hennes sex år äldre syster fick båda lepra,
men där slutar likheterna. Möt systrarna från Tshikapa i DR Kongo.

Mputos händer
skugga

Mputo var sju år gammal när hennes oroliga föräldrar tog henne till hälsokliniken i en närliggande stad. De gjorde det i hemlighet, rädda för att deras grannar och vänner skulle stöta ut dem om de fick veta att en i familjen hade lepra. Sjuksköterskan de fick träffa förstod visserligen att Mputo hade lepra, men gav henne fel medicin, fel sorts antibiotika. Två år senare hade hon därför förlorat känseln i båda händerna. Hon kunde inte längre känna värme, kyla eller smärta.

Rätt medicin

Hennes föräldrar sökte på nytt hjälp, men den här gången gick de till Lepramissionens klinik i Tshikapa. Där fick hon rätt sorts antibiotika och sjukdomsförloppet kunde stoppas. Mputo blev botad från lepra, men tyvärr får hon leva med sviterna. Hon hann nämligen förlora känseln i händerna för gott. Dessutom, pga förstörda nerver, låser sig händerna, så enkla uppgifter som knäppa en knapp eller bära en kastrull är svåra att utföra. De i hembyn vet fortfarande inte att Mputo har haft lepra; de ser hennes klohänder men får inte veta varför. En av klinikens sjukgymnaster lär nu Mputo hur hon ska ta hand om sina händer och göra dagliga övningar för att undvika att händerna “kloar” sig alltför mycket.

Vill bli sömmerska

Mputo, liksom alla barn, har önskningar och drömmar för framtiden. Nästa år börjar hon mellanstadiet. Hennes skolgång är möjlig tack vare ett stipendium från ett av Lepramissionens projekt i DR Kongo. Mputo skulle vilja bli en sömmerska, men på grund av hon har svårt att använda händerna är den drömmen dessvärre långt borta om hon inte får mer hjälp. Tshiamudiamba, Mputos 16-åriga syster, brukade följa med Mputo till träffarna hos sjukgymnasten. Vid dessa möten lärde sig storasystern vad lepra innebär och skyndade sig därför att berätta för personalen när hon fick hudfläckar. Det visade sig att även hon hade lepra och hon fick snabbt rätt sorts antibiotika. Till skillnad från sin lillasyster fick hon därför  inga bestående funktionshinder. Tshiamudiamba drömmer om att bli elektriker, men är liksom sin syster beroende av ett stipendium eller annat bidrag till skolgång. Deras föräldrar har inte råd att bekosta det själva.

Två systrar – två öden

Mputu är nu en tio år gammal tjej som gärna tar till ett leende. Men när jag ser på hennes händer, ser jag vad som kan hända när lepra feldiagnosiseras, felbehandlas eller helt enkelt ignoreras. Mputos enda hopp är återställande operation, men det är dyrt och dessutom finns det mycket få läkare där hon bor som kan göra en sådan operation. Lepramissionen i DR Kongo, kommer därför, om nödvändigt, att flyga in läkare som kan utföra sådana operationer. Allt för att även Mputo ska få den framtid hon drömmer om!

Vill du hjälpa sådana som Mputo att slippa onödigt lidande och se till att fler söker hjälp i tid? Ge en gåva eller bli månadsgivare. Artikeln är tidigare publicerad i månadsbladet Uppdrag Lepra; du kan läsa numret i sin helhet här. 

Text och foto: J. Montgomery, TLM Australien, översatt av E. Carleson. På fotot syns även mamma Kalubi.